En översyn av reglerna för inomhusluftens kvalitet på väg
FRANKRIKE – Specialister på kvaliteten på inomhusluften har samlats på initiativ av en fransk förening kallad «EQUILIBRE DES ENERGIES» (i översättning «Energibalans»). Mötet fokuserade på avsaknaden av reglering gällande ventilation samt bristen på klarhet i de normer som redan finns. Man diskuterade också de nya normerna gällande luftväxlingsfrekvens.
Föreningen höll även en debatt om vilka beslut som bör fattas för att också i framtiden säkra kvaliteten på inomhusluften. Samma dag meddelade Ségolène Royal, Frankrikes miljöminister, att man skjuter upp ikraftträdandet av den nya lagen om skyldigheten att mäta luftkvaliteten i förskolor, till januari 2015.
Enligt Andrée Buchmann, ordförande i det franska observationsorganet för inomhusluftens kvalitet (OQAI), är systematiska kontroller av värmepannors utsläpp av CO₂ en bra början att ta sig an en stor utmaning för samhället, nämligen att vidta åtgärder som är nödvändiga för att tvinga både bransch och regering att investera i ventilationsteknik. Införandet av enhetliga systematiska kontroller kan dock vara kontraproduktiva om de inte tar hänsyn till geografiska och miljömässiga sammanhang. Tekniska rekommendationer bör därför anpassas till olika situationer, eftersom det inte finns en enskild lösning som passar alla. Som en deltagande specialist kommenterade, «Man kan inte utrusta en byggnad som ligger vid Paris kringfartsleder och en som ligger på landsbygden med likadana ventilationssystem ».
Experter har noterat många motstridigheter i regelverket för ventilation. Ett typiskt exempel är att arbetslagstiftningen styr normer och regler för bl.a. kommersiella byggnader som kontor, medan undervisningslokaler och skolor i sin tur styrs av lokala hälsoföreskrifter. De olika normerna ger ibland upphov till förvirring av vilka regler som ska gälla.
Frankrike och Skandinavien var i relativt tidigt ute när det gäller lagstiftning om ventilation. Frankrike införde t.ex. redan 1958 regler om ventilation av s.k. «tekniska lokaler» i bostäder. Begreppet permanent allmänventilation i samband med reglering om luftintag i torra rum och utsug av luft i fuktiga rum infördes 1969. En generalisering av begreppet kontrollerad ventilation och minimiflöde ägde rum mellan 1982 och 1983. Förordningarna som infördes då tillämpas fortfarande, drygt 30 år efter utfärdandet, vilket innebär att Frankrike nu ligger efter när det gäller installation av ventilationsaggregat som tar hänsyn till fuktighetshalten i luften, jämfört med t.ex. Tyskland och de skandinaviska länderna, som har varit snabbare med att tillämpa ny teknik och en generalisering av ventilationsaggregat med dubbelt flöde.
4 termiska bestämmelser som reglerar funktionerna av mekanisk ventilation har trätt i kraft undan för undan genom åren. Dessa har baserats på förordningarna från 1982 och 1983, vilket innebär att man inom området för ventilation privilegierat energikriterier på bekostnad av hälsokriterier. Byggnader som uppförts mellan 1982 och 1990 och är oftast utrustade med mekanisk ventilation. Under loppet av ett tiotal år har sedan flera bestämmelser trätt i kraft vilka successivt minskat luftomsättningen.
Enligt Uniclima, en fransk fackförening aktiv inom värme, ventilation och kyla, har beräkningar gjorts som visar att ett hus på 110 m² som tidigare hade ett ventialtionsflöde av 145 m³/h med 0,53 omsättning/h, idag har minskat flödet till 62 m³/h med 0,22 omsättning/h. Omsättningen av luft i lägenheter har också minskat och är idag endast 0,36 omsättning/h för ett hem på 84 m².
Denna situation beror till stor på en växande oro över kvaliteten på den externa luften, stadsförtätning samt och som tidigare nämnts, en fokusering på energikriterier. De bestämmelser som trädde i kraft 2012 främjar inte användningen av ventilationsaggregat med filtrering, såsom tidigare bestämmelser gjort, hävdar Uniclima.
Arbetslagstiftningen 1984 fastställde minimiluftflöden i kontorsbyggnader, vilket förbättrade ventilationen. 2004 års arbetslagstiftning inriktade sig på varningsanordningar och sensorer för allt för höga halter av CO₂. Normerna om minsta luftomsättning i kontorsbyggnader har varit oförändrade under de senaste trettio åren. För att uppfylla de krav om energibesparingar som infördes enligt bestämmelserna 2012, har branschen ökat användningen av aggregat med dubbla flödessystem, som ger både filtrering och värmeåtervinning. Detta har lett till en betydande skillnad mellan ventilation i bostäder och kommersiella byggnader som kontor, hotell, restauranger och institutioner. Fransmännen tillbringar två tredjedelar av sin tid i hemmet. Experterna betonade att «det vore rimligt att ändra normerna av ventilationen i bostäder, med en höjning av accepterad lägsta nivå av luftomsättning även där, detta för att för uppfylla de krav som ställs på en hälsosam hemmiljö.»
“Vi rekommenderar ett successivt och experimentellt tillvägagångssätt, där vi kan dra fördel av den framtida miljömärkningen av nya produkter,” hävdar Uniclimas expert. Vidare menar man att användningen av olika nya styrsystem eller närvarodetektor för CO₂ i ventialtionssystemet kan minska energiförbrukningen.
Andrée Buchmann anser att det inte är nödvändigt för att anpassa sig efter bristfällinga normer, de som inte är tillräckligt väl anpassade efter olika sammanhang. Hon hävdar att bestämmelserna från år 2012 t.ex. borde ta hänsyn till kriterier såsom geografisk läge och anpassa normerna därefter. En målinriktad insats och en hel del funderingar runt ventilation kommer att vara nödvändigt för att hitta det bästa sättet att förse våra byggnader med frisk luft i framtiden, menar hon.
Kontroll på byggarbetsplatser skulle för en av experterna, Suzanne Déoux, kunna vara ett viktigt steg för att förbättra kvaliteten på inomhusluften. Felaktig installation av ventilationssystem är en faktor som bidrar kraftigt till en sämre kvalité på luften inomhus. Detta kan mycket väl ge upphov till ett nya yrken som har med kontroll av ventilation att göra. Hon menar att obligatoriska inspektioner som verifierar att fastigheter är tillräckligt täta och att ventilationsaggregat fungerar korrekt borde införas. Uniclimas ordförande underströk vikten av att genomföra noggranna kontroller särskilt vid slutbesiktning av nybyggnation. Han föreslog också ett tillägg av en särskild “ventilations-del” i anbud som gäller flerfamiljshus, där ventilationsaggregaten ofta fungerar undermåligt.